Stötvågsbehandling eller tryckvågsbehandling.

En effektiv och modern behandlingsmetod för muskel- och senproblematik.

Metoden kallas även Radial Shockwave Therapy eller Radial Extracorporeal Shockwave Therapy.

Kort historik

Stötvågsbehandling introducerades på 80-talet till en början för njurstensbesvär. Behandlingen visade sig även ha god inverkan på muskulo- skeletalabesvär och har sedan dess utvecklats framåt för den goda effekten på flertalet ortopediska diagnoser.

Hur fungerar en stötvåg?

Längst fram på behandlingsinstrumentet sitter en liten metallplatta. Med hjälp av komprimerad luft rör sig en liten kula fram och tillbaka i ett rör. En rörelseenergi bildas och omvandlas i sin tur till akustisk energi som sedan kan fortplantas ner i vävnaden via metallplattan. Behandlingsdjupet rör sig om ca 1-5 cm in i vävnaden.

Vad händer i kroppen/vävnaden?

Det finns ett flertal förklaringsmodeller om vad som händer rent fysiologiskt vid stötvågsbehandling. Enklaste förklaringsmodellen är att stötvågorna som appliceras mot den skadade vävnaden triggar kroppens egen naturliga inflammationsfas och stimulerar på så vis kroppens läkningssystem.

Hur arbetar vi med stötvågen?

Ofta har vi 4-6 behandlingstillfällen, med 7-10 dagars mellanrum. En tidseffektiv behandlingsform där förbättring ses direkt efter en behandling alternativt efter ca 3 behandlingar. Parallellt med stötvågsbehandlingen har vi ofta ett individuellt anpassat träningsprogram med övningar som stimulerar cirkulation och bygger upp muskulatur för att läkningen skall bli optimal.

Ofta ligger en behandling runt 2000-6000 slag och tar runt 10-15 minuter. En del patienter upplever smärta under behandlingen, andra ingen alls.

Biverkningar och annat att tänka på under pågående behandling

Biverkningar som kan förekomma är tillfällig ökad smärta, svullnad, blåmärke eller rodnad i huden. Behandlingen upprepas ej förrän eventuella biverkningar försvunnit.

Ett dygn inom det att man blivit behandlad med stötvåg bör man avstå från hård belastning eller intensiv fysisk aktivitet. Detta för att vävnaden skall kunna få den återhämtning och läkning som behövs. Under behandlingstiden bör inte några antiinflammatoriska mediciner intas.

När skall man inte behandlas med stötvåg?

Graviditet

Hjärtsjukdom

Blodförtunnande mediciner

Ökade blödningstendenser

Vilka diagnoser kan med fördel behandlas med stötvåg?

Plantar fasciit/ Hälsporre

Tennisarmbåge (lateral epicondylit)

Golfarmbåge/Musarm (medial epicondylit)

Tendiniter i skuldran/ impingement syndrom

Löparknä (Runners knee)

Hopparknä (Jumpers knee)

Hälseneinflammation

Benhinneinflammation

Quadriceps tendinit

Trochanterit

M fl